Plakatpolitik

It’s irresponsible and shortsighted to think that only “more police” will solve our crime issues… but it fits on a tweet though.

Chefen för Storbritanniens Counter Terrorism vid Metropolitan Police Neil Basu uttalade sig i somras om poliser. Han sa; det räcker inte med fler poliser och säkerhetstjänst för att bekämpa terrorism och brott. Utan vi behöver stärka samhällets institutioner och på riktigt och skapa möjligheter för alla att bygga ett värdigt liv.

Va? Stämmer inte plakatpolitiken som förs i Sverige? Räcker det inte med fler poliser och strängare straff för att vi alla ska kunna leva drömmen om ett fridfullt Bullerbyn?

De goda nyheterna är att preventiva insatser funkar… men det tar längre tid, hiskligt nog kanske mer än en mandatperiod.

Polisivrarna har nämligen glömt en grej – Polisen är en avgörande samhällsfunktion men det är oansvarigt att dumpa allt arbete på dem. Dags att göra det stora jobbet att förstå roten till våra samhällsutmaningar istället för att domdera om massa plåster… jag menar poliser.

Otvivelaktigt så finns det fördelar med att fokusera på ”fler poliser”. För det första skapar det jobb, för det andra får det plats på ett tweet, för det tredje verkar lösningen greppbar, och sist men inte minst rider man på en våg av rädsla som troligen leder till fler röster. Synd bara att det är förenklat och trivialiserar hur samhället fungerar, hur människor fungerar och framförallt fråntar resten av oss ansvaret.

Ett oradikalt förslag är; stärk skolan, ge lärarna fler kollegor och höj lönen för förskolepedagogerna.

För låt oss titta på lite fakta om brott. Läs gärna BRÅs utredning om orsakerna till kriminalitet med fokus på ungdomskriminalitet, som av allt är döma är första steget i en eventuell brottskarriär. Man pratar om olika riskfaktorer och ju fler riskfaktorer ju troligare är det några små förseelser övergår till det man kallar en livsstil. Surprise surprise så är riskfaktorerna föräldrarnas ekonomi och utbildning, relationen till föräldrarna, trygghet i skolan, möjlighet till att visa sig duktig tidigt i skolan och förskolan, relationen till trygga lärare och vuxna, närhet till missbruk och psykisk ohälsa, negativa känslor och impulsivitet. Mängden poliser har marginell inverkan.

Flera av riskfaktorerna ligger inom ramen för förskola och skola. Det kan kännas tuffare att prata om straff men hårda forskningsfakta menar att positivt bemötande, stöttande omgivning och konstruktivt coachande ger glada och trygga människor, som hittar sin plats i världen. Vill inte utmana och låta alltför PK (läs; politiskt korrekt) som det kallas blanda arga twitterfantaster men att ge förskolan och skolan det lyftet och fokuset att hinna och orka se alla våra barn kommer ge riktigt avtryck.

I en annan del av skogen oroas vi över våra barn och ungdomars psykiska ohälsa med höga stressnivåer, depressioner, ångest och ökande självmord. Här finns en viktigare koppling att gräva i än att bara gapa om att högre fängelsestraff avskräcker.

Vill inte vara övertydlig men slogs av ironin när jag läste september numret av Polistidningen som refererar till en kommande rapport om att nybildade poliser inte är tillräckligt bra på att utrycka sig i skrift. Skolan är viktig även för blivande poliser.

Och elefanten i rummet, det är populärt att peka på korrelationen mellan etnicitet och brott. Finns en mycket starkare korrelation mellan kön och brott men det passar inte plakatpolitikerna. För dem som orkat analysera mer än ytliga korrelationer och undrat över egentliga orsaker kommer Brittiska Polischefens uttalande inte som nån överraskning. Hatten av till alla våra ovärderliga poliser och dags att underlätta deras arbete genom att ge alla barn och ungdomar en möjlighet att briljera och få bygga en trygg grund där man får social acceptans för att man kan nåt, är värd nåt, är välkommen.

Om nån envisas med ett plakat – låna mitt.

”Höj lönen för lärare och förskolepedagoger #NU”